Med en suck stängde jag dörren med en smäll.

"Bra att du är här!" Divan kom emot mig. Jag suckade ännu en gång, hon är percis det jag behöver. Ännu mer tårar, ännu större klump i magen. Jag behöver inte det.

"Vad vill du nudå?" frågade jag och gick mot trappan. Jag hörde hennes klaackar eka, "om du vill höra det får du bäst stanna!" sa hon. Hennes ekande avslutade så jag förstod att hon hade stannat. Jag himmlade med ögonen medans jag fortsatte upp för trappen, "det är lungt, jag behövder inte veta!" jag skrattade lite lågt för mig själv innan jag halvsprang upp till mitt rum. Men en smäll la jag i sängen.

Efter några timmar av pluggande och läsning knackade pappa på dörren.

"Vad vill du?" frågade jag och la ner boken i sängen medans jag la mig ner. Han satte sig ner brevid mig i sängen och tog tag i min hand. Jag drog åt mig den. Han suckade och kollade sorgset in i mina ögon.

"Pappa allvarligt, du tror inte jag är super hyper glad över det du har gjort va? Bar askitigt i mig!Ignorerat mig ända sedan du träffade henne jag kommer knappt ihåg vad hon heter ens bara för att jag tänker henne med ett helt annat namn. Du fattar inte hur... rå hon är mot mig. Men det är klart, du bryr ju dig inte om mig längre, utan det är bara henne henne henne." jag tog ett djupt andetag och torkade bort de få tårarna som rullade ner för kinden.

---

Förlåt för att den inte blev så lång, men jag har ingen fantasi.. plus så är det fortfarande lite svprt att skriva ...