Jag föll ner på marken, Jag tog min hand mot punkten han hade träffat mig med kniven. Det var varmt och kletigt, jag kollade ner på handen, den var röd.
Jag tog ett skakade andetag innan jag kollade upp på pappa. Han stog där och flinade mot mig.
"Jag sa ju att jag inte ville bråka med mig, jag ville verkligen inte göra dig illa. Men, du lyssnade inte på mig."
Jag drog ett till andetag innan jag hörde Justin kalla på mig.
"Onej!" mummlade jag.
Jag såg att han hade sett vad som höll på att hända. Han drog upp sin mobil och pekade på den. Jag nickade omärkbart mot han så pappa inte skulle märka att han var där.
"Varför gör du detta mot mig?" frågade jag hest.
Han skrattade ett glädjelöst skratt.

Justins perspektiv

Jag hoppade ur duschen, drog på mig ett par jeans och en svart thsiert och en brun jeansjacka. Tog min mobil som jag hade lagt på toaletten. Jag gick till själva 'vardagsrummet' eller, jag skulle precis liksom gå in i själva rummet när jag såg BEcca ligga på golvet med samma man från den första gången jag såg henne här på hotellet. Jag kännde paniken komma, jag såg att hon kollade på mig. Jag svalde och visade min mobil, som att visa att jag skulle ringa på hjälp.
Jag ringde 911.
När jag hade förklarat vad jag behövde hjälp med sa dom att hjälp var påväg, och att den skulle komma om ca 5 minuter.



Beccas perspektiv

Jag kände hur benen domnade bort. Pappa hade bara stått och glott skadeglatt på mig. Jag föröskte hålla mina ögon öppnade hela tiden, det blev varmt vid stället pappa hade knivhuggit mig.
"Snälla Justin, hjälp mig!" tänkte jag. Det var tanken på Justin som fortfarande fick mig att hålla ögonen öppna. Han skulle bara veta hur mycket han betyder för mig!

*

"Vet du vad som hände Mr.Bieber?" sa en mansröst.
"Nej, jag duschade, sen såg jag henne ligga på golvet med den dära mannen framför sig. Med kniv i handen!"
Jag försökte öppnade mina ögon, men jag orkade verkligen inte.

Justins perskektiv

Vi kom fram till sjukhuset. Jag fick hoppa av vid framentrén. Jag gjorde som dom sa, jag gick runt ena hörnet så att jag kunde komma in.
"Justin, Justin! Vad har hänt? Varför är du här?" frågorna från papzen som var där överrumplade mig.



Jag ignorerade dom så gott som jag kunde. Dom var verkligen överallt!
När jag äntligen hade nått entren öppnade jag dörren och gick in.