¦Popstar ¦ chapter 11 ¦

Detta har hänt:
Skolklädseln var inte den finaste, eller skönaste och till mig och Justins såkallade "dejt" måste man ju se något sådär bra ut.
*
Håret på plats, en beige tröja och svarta höga shorts. Naturellt smink och leendet på läpparna. Det var så jag mötte Justin.
"Men tjena, snygging!" sa han och kollade på mig från top till tån.

"Det är verkligen dyrt här." sa jag och kollade på menyn framför mig. En pasträtt för 50 dollar, en fiskrätt för 65. Med en suck la jag ner menyn i knät, Justin log busigt mot mig innan han rykte på axlarna. "Jag bjuder!" svarade han innan han kollade på menyn igen. "Jag ska nog ha pasta." fortsatte han innan han la ner menyn på bordet. Jag gav ifrån en suck innan jag kollade en gång till på menyn.
"Jag tar en oxfilé men pastan!" sa jag och la också ner menyn.

Servitören tog våra beställningar. Omgivningen såg väldigt dyra och fin ut. Guld detljer, en ljuskrona över vart bord. Vita roser på borden. Servitörerna hade vita och guldäfrgade matchande kläder och ett påklistrat leende på läpparna.
"Du skulle fråga mig något?" sa jag till Justin med ett leende på läpparna. Han nickade innan han log mot mig. Fast jag inte gillar Justin, finns det något hos honom som man vill lära känna. Som man är nyfiken på. Men det skulle jag ju klart inte erkänna för honom, eller någon annan för den delen.
"Vet du vad NRJ galan i Frankrike är?" började han. Jag nickade och tänkte tillbaka på förra året när jag hade varit där, och dessutom vunnit ett eller två priser. Det var kul, och väldigt fint i Frankrike! Jag älskar Paris och Eiffeltornet.
"Jag undrar om du vill följa med mig dit?" han kollade nervöst in i mina ögon och jag kollade chockat på honom. Detta hade jag ju aldrig trott att han skulle fråga mig! Jag trodde att det skulle vara något som en annan dejt eller what so ever, men aldrig att jag skulle följa med honom till Frankrike "The city off love".
"Du behöver ju inte om du inte vill, men det hade varit kul om du ville följa med! Som vänner såklart.." sa han tvekandes. Snabbt kollade jag in i hans ögon och log smått.
"Klart jag vill följa med Justin!" svarade jag glatt. Han log ett stort leende mot mig.

Maten kom och det smakade helt underbart! Jag kan inte beskriva med ord hur det smakade, men det var fantastiskt!
"När vi är klara här tänkte jag att vi kunde gå till Central Park..?" frågade Justin mig med pasta i munnen. Jag skrattade lite åt honom innan jag nickade. Han svalde och log blygt mot mig.

Vi skulle precis gå ifrån resturangen när en liten tjej kom fram till oss.
"Kan jag få ta en bild på er?" frågade hon blygt. Justin satte sig ner på huk och kollade henne i ögonen med ett leende på läpparna. "Klart du kan sötnos!" sa han och ruffsade till hennes hår lite smått. Jag skulle precis gå ifrån Justin när tjejen protesterade och sa att hon ville att jag också skulle vara med. Lite smått förvånad la jag armen runt Justin och kollade på tjejen. Hon tog bilden innan hon tackade och snabbt sprang iväg till hennes föräldrar som satt och log stort mot henne. Jag skrattade chockat till och kollade på Justin som log mot mig.

Tumblr_lvb1u0ziyk1qf4lago1_500_large

Det var mörkt ute. Stjärnorna lös på himmeln, det var fullmåne. Man kunde håra trafiken bakom oss, fåglar som kvittrade och människor som pratade. 
Lamporna som lös uppe i träden, Justin pratade om sin familj. Om hur han saknade hans två småsyskon, Jassy och Jaxon. Om hans pappa Jeremy och mamma Pattie - som följde med honom vart han än åkte. För det mest i alla fall.Han berättade om hans manager Scooter Barun och Kenny, hans livvakt.
Det var faktiskt rätt intressant att lyssna på honom. Han verkade så lycklig när han pratade om sin familj. Jag skrattade åt alla konstiga saker han och Kenny hade gjort mot några av dansarna i Justin show.

Tumblr_lbdh3em4nr1qbh330o1_500_large
Central Park.

"Berätta något om dig!" sa Justin när han var klar. Jag kollade ner på marken och funderade. Vad skulle jag säga till honom? Jag kan - och kommer inte - säga till honom att jag är Vegas. Jag kommer inte berätta om den saken, jag vill inte. Jag kan inte.
"Jag bor här i New York med min mamma. Jag vet inte vem min pappa är, men vill inte veta det heller. Jag har bott här i sju år, men bodde - och växte upp - i Silver City innan. Jag går i skolan här, min bästa kompis heter Taylor och han är världens bästa kompis man kan önska sig! Jag älskar choklad, men jag hatar grodor." sa jag och skrattade lite i slutet. Min fobi av grodor hade kommit när jag var mycket mindre och en groda hade hoppat in i min mun. Jag hatar dem och kan knaååt se på en groda längre.

"Tack för allt, Justin! Det har varit riktigt kul!" sa jag när vi hade kommit till huset där jag bodde. Jag såg hur Justin kollade sig omkring. "Du bor lyxigt...?" frågade han och log snett. Tveksammt rykte jag på axlarna. Han log innan han gav mig en kram och sa att han hade haft det kul. Och att han skulle få reda på mer saker om NRJ resan så snart som möjligt.

Ya like?
Kommentera nu!
7 kommentarer? ;)
Jag älskar er.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0