¦Popstar ¦ chapter 14 ¦
Detta har hänt:
Jag tog fram tassimo-maskinen och satte in kapslarna - en mjölk och en varm choklad - medan den fixade chokladen tog jag ut sprutgrädden ur kylen och marshmellows från skafferiet.
En lagom stor kopp i förgen röd hamnade chokladen i. Nöjd över min varma dryck satte jag mig framför tv:en där filmen "John Tuck must die" spelades.
Utsikten från flygplanet var något som jag alltid kunde glo på hur länge som helst. Att se molnen nedanför sig, att veta att man är flera tusen meter ovanför marken. Det var en cool kännsla, en som jag inte kommer tröttna på ett tag.
Det ända dryga med att åka flygplan var ändå att man behövde sitta på en trång plats i flera timmar i sträck - utan något kul som helst att göra.
"Vill du ha något?", frågade Justin och pekade mot flygvärdinnorna som var på väg hit. Jag nickade och Justin kallade hit dem. Första klass var riktigt skjönt, sätena var mjuka och sköna, tv apparaterna framflr oss visade många olika filmer och hade många olika radiokanaler i sig.
"En Toblerone och två Cola, tack!", sa Justin till flygvärdinnan som hade kommit fram till oss. Hon nickade med ett påklistrat leende innan hon snabbt hämtade sakerna till oss.
"Hur lång tid är det kvar?", frågade jag Justin.
"Cirka två timmar, tror jag.", svarade han mig.
Jag nickade, "Det har ändå gått rätt fort..."
Flygvärdinnan kom tillbaka med våra saker, jag gav henne några sedlar innan hon tackade och gick där ifrån. Jag öppnade den extremt lilla Cola-flaskan, tog en klunk innan jag såg hur Justin öppnade tobleronen. Han slickade sig runt munnen innan en bit choklad fanns där inne. Han gav mig asken och jag tog en bit också.
Våra väskor hade kommit först. Jag och Justin hade fått sitta själva på planet, men Justin's crew hade varit strax bakom oss. Hälsninarna i morse hade varit många - de var över 20 stycken. Alfredo hade jag redan träffat - eller i alla fall sett den dagen i Central Park. Men de andra hade vairt okända för mig. När en kvinna i trettio-års åldern hadesträckt fram handen och presenterat sig som "Pattie, Justin mamma." hade jag genast blivit generad. Inte trodde jag att Justins mamma skule åka med. Visst, min mamma kommer ju imorgon samt Lindsey och några andra, men jag trodde inte att Justin var mamma typen. Vilket jag helt hade fått i fel, man såg att han verkligen såg upp och älskade sin mamma.
Från flygplanet hade flera stora svarta bilar stått utanför flygplatsen för att ta oss till hotellet. Men vägen till bilarna hade inte varit den enklaste. Ett tiotal vakter hade gått runt mig, Justin och de andra medan ett par hundra tonårstjejer hade skrikit och försökt få se en bit av Justin, eller röra honom. Skriken hade varit öronbedövande, och vägen smal.
På väg till hotellet hade vi åkt förbi Eiffel tornet, synen av de gröna träden och eiffeltornet var väldigt vacker. Hotellet som vi skulle bo på hade också varit full av tjejer, men denna gången ändast ett dussintals. Utsikten från mitt rum - som la på tionde våningen - var väldigt fin. Man kunde se eiffeötornet en bit bort, alla gamla byggnader och lukten av pasta och tomatsås mötte mig ute på balkongen.
"Du måste komma till den vanliga platsen imorgon klockan tre, så vi har god tid på oss att fixa dig inför galan. Hoppas resan till Europa gick bra, och att Justin är snälla! // Mamma."
Jag suckade frustrerat och drämde igen dörren bakom mig. Med snabba steg gick jag till hissen, klickade på knappen som gick till hotellets resturang. Vi alla skulle äta middag där, vilket jag tyckte skulle bli lite läskigt. Alla var säkert riktigt snälla och roliga. Men på väg till hotellet hade de pratat oerhört mycket om en viss Vegas. Vilket jag inte gillade så mycket precis.
"Ja, ja, mamma. Jag kommer, men halv fyra istället. Måste komma på en bra ursäkt till Justin. Jag vill inte förstöra hans kväll! Resan gick bra, Justin är alltid snäll mamma! Alltid."
Svarade jag på mammas sms innan hissdörren hade öppnats, jag var nu på rätt våning.
Jag har ingen aning om hur lång/kort denna delen är. En till sak som inte funkar med denna designen, urgh! Nu ska jag i alla fall bort, så ni får ha en trevlig lördagskväll - för det ska jag ha!
KISSES
Jag tog fram tassimo-maskinen och satte in kapslarna - en mjölk och en varm choklad - medan den fixade chokladen tog jag ut sprutgrädden ur kylen och marshmellows från skafferiet.
En lagom stor kopp i förgen röd hamnade chokladen i. Nöjd över min varma dryck satte jag mig framför tv:en där filmen "John Tuck must die" spelades.
Utsikten från flygplanet var något som jag alltid kunde glo på hur länge som helst. Att se molnen nedanför sig, att veta att man är flera tusen meter ovanför marken. Det var en cool kännsla, en som jag inte kommer tröttna på ett tag.
Det ända dryga med att åka flygplan var ändå att man behövde sitta på en trång plats i flera timmar i sträck - utan något kul som helst att göra.
"Vill du ha något?", frågade Justin och pekade mot flygvärdinnorna som var på väg hit. Jag nickade och Justin kallade hit dem. Första klass var riktigt skjönt, sätena var mjuka och sköna, tv apparaterna framflr oss visade många olika filmer och hade många olika radiokanaler i sig.
"En Toblerone och två Cola, tack!", sa Justin till flygvärdinnan som hade kommit fram till oss. Hon nickade med ett påklistrat leende innan hon snabbt hämtade sakerna till oss.
"Hur lång tid är det kvar?", frågade jag Justin.
"Cirka två timmar, tror jag.", svarade han mig.
Jag nickade, "Det har ändå gått rätt fort..."
Flygvärdinnan kom tillbaka med våra saker, jag gav henne några sedlar innan hon tackade och gick där ifrån. Jag öppnade den extremt lilla Cola-flaskan, tog en klunk innan jag såg hur Justin öppnade tobleronen. Han slickade sig runt munnen innan en bit choklad fanns där inne. Han gav mig asken och jag tog en bit också.
Våra väskor hade kommit först. Jag och Justin hade fått sitta själva på planet, men Justin's crew hade varit strax bakom oss. Hälsninarna i morse hade varit många - de var över 20 stycken. Alfredo hade jag redan träffat - eller i alla fall sett den dagen i Central Park. Men de andra hade vairt okända för mig. När en kvinna i trettio-års åldern hadesträckt fram handen och presenterat sig som "Pattie, Justin mamma." hade jag genast blivit generad. Inte trodde jag att Justins mamma skule åka med. Visst, min mamma kommer ju imorgon samt Lindsey och några andra, men jag trodde inte att Justin var mamma typen. Vilket jag helt hade fått i fel, man såg att han verkligen såg upp och älskade sin mamma.
Från flygplanet hade flera stora svarta bilar stått utanför flygplatsen för att ta oss till hotellet. Men vägen till bilarna hade inte varit den enklaste. Ett tiotal vakter hade gått runt mig, Justin och de andra medan ett par hundra tonårstjejer hade skrikit och försökt få se en bit av Justin, eller röra honom. Skriken hade varit öronbedövande, och vägen smal.
På väg till hotellet hade vi åkt förbi Eiffel tornet, synen av de gröna träden och eiffeltornet var väldigt vacker. Hotellet som vi skulle bo på hade också varit full av tjejer, men denna gången ändast ett dussintals. Utsikten från mitt rum - som la på tionde våningen - var väldigt fin. Man kunde se eiffeötornet en bit bort, alla gamla byggnader och lukten av pasta och tomatsås mötte mig ute på balkongen.
"Du måste komma till den vanliga platsen imorgon klockan tre, så vi har god tid på oss att fixa dig inför galan. Hoppas resan till Europa gick bra, och att Justin är snälla! // Mamma."
Jag suckade frustrerat och drämde igen dörren bakom mig. Med snabba steg gick jag till hissen, klickade på knappen som gick till hotellets resturang. Vi alla skulle äta middag där, vilket jag tyckte skulle bli lite läskigt. Alla var säkert riktigt snälla och roliga. Men på väg till hotellet hade de pratat oerhört mycket om en viss Vegas. Vilket jag inte gillade så mycket precis.
"Ja, ja, mamma. Jag kommer, men halv fyra istället. Måste komma på en bra ursäkt till Justin. Jag vill inte förstöra hans kväll! Resan gick bra, Justin är alltid snäll mamma! Alltid."
Svarade jag på mammas sms innan hissdörren hade öppnats, jag var nu på rätt våning.
Jag har ingen aning om hur lång/kort denna delen är. En till sak som inte funkar med denna designen, urgh! Nu ska jag i alla fall bort, så ni får ha en trevlig lördagskväll - för det ska jag ha!
KISSES
Trackback
