Om ni inte förstog det hade han dragit ur kontakten. Jag visste att han hade tänkt på det ett tag. MEn jag trodde aldrig att han skulle göra det. Aldrig.

*

Jag sov en nästan helt sömnlös natt. För många tankar for omkring i huvudet. På morgonen, när soluppgången var påväg upp satte jag mig i fönsterkarmen, den var liksom så bred så jag hade plats att sitta på den. Himlen var så fin, lila/rosa nästan orange var himmeln. Det var magiskt att se på den.



Jag rykte till när jag hörde det välbekanta pipet från min mobil. Med en suck reste jag mig upp, drog ut mobilen ur laddningssladden och läste meddelandet jag hade fått ifrån 'mysteriousbooy'.

"Hey Parker! Cant we to get to now eachother better?
'Curse we dont have to if you dont like it, but it would be nice! xx"

Jag log, något bra sedan pappa kom hem. Snabbt klickae jag in mitt svar.

"Hey mysterious boy! Sure it would be nice! You really seams to be a gr8 person!"

Jag visste inte ritkigt vad jag skulle svara. Ett hopp tändes hos mig. Det kändes som att jag precis skulle hitta en bra kompis. Någon som jag kan lite på. Men, det bara vara något annat. Jag kanske behövde typ, äta?!
Med ännu en suck satte jag tillbaka mobilen i laddsladden innan jag la mig ner i den lite varmare och mjukare sängen.
När jag vaknade igen var klockan 2 på dagen. Pappa var säkert på jobbet, som vanligt. Jag kom plötsligt på att jag hade smsat med han dära mystiska killen innan på natten. Jag reste mig upp ur sängen och grabbade min mobil. Jo, mycket riktigt. Ett meddelande från just han.

"This is kinda hard for me, cant you start telling things about you?
I reallt want to tell you who i am. But then i dont now if you're going to like me, or hate me.
Thats the worst part of beeing me. I'm hated my so many people. People dont think it hurts. But it dose, it feels like a kik in my stomach.
But when i get all of the love, the kik is all worth it!
Sorry, i wont take all off this on you. Please tell me something about you?"

Jag blev bara mer och mer nyfiken på vem han var. Hatad av folk? Han som är så snäll, omtänksam!

"I now that we dont know eatchother that good, but you can tell me anyting you'd like!
Im so confused, not in a bad way tho. I'm just like wondering who you are. Hated by people? You seams so nice, so how can you be that?!
You wanna know something about me. Well i'm a regular girl. Nothing special about me. My moms dead, i kinda hate my life sometimes. Like i told you before, i allways hade a smile on my face. But its never real. Okey, someimes it is. But not that often.
Oh, and my name is Hope. Im 16!
Please tell me something about you! I really think youre a great person! And i really want to get to now you better!"

Jag la ner mobilen innan jag tog ut ett par svarta shorts, ett vitt linne och sedan en t-shirt med den engelska flaggan på.