¦Popstar ¦ chapter 13 ¦
Detta har hänt:
"Jag bara önskar att han vinner på Lördag på NRJ Awards! Jag bara måste stanna uppe och kolla på det! Han kommer säkert vara sjukt snygg, och han har inte sagt vem han kommer ha med sig. Men jag slåtr vad om att hon kommer vara vacker - han har ju så bra smak när det gäller tjejer!" babblade Lovisa på. Jag skrattade nervöst till innan jag snabbt drog upp min mobil ur fickan för att inte lyssna mer på dem.
"Så jag kommer att vara på galan, men bara inte åka med er till Frankrike!" sa jag och slog ihop min händer - stolt över min plan. Mamma och Lindsey kollade förvånat på mig innan de nickade stumt.
Jag skrattade åt deras miner innan jag skakade huvudet för mig själv medan jag tog upp mobilen ur jeansfickan. Snabbt smsade jag Justin.
"Imorgon, kan inte längta mer än vad jag gör! :) "
Han hade smsat mig nästan dygnet runt med förbredelser inför 'den stora kvällen' vilket jag måste komma på ett sätt på så jag inte behöver vara Vanessa där, för jag måste vara Vegas.
Tankarna for runt i huvudet, jag suckade irriterat till och hoppade näsan upp från stolen och gick fram till fönstret för att kolla ut mot den folktumma gatan. Eller nästan folktumma gatan.
Jag ursäktade mig för mamma och Lindsey och halvsprang ner för de två trapporna som ledde till receptionen. Jag kollade runt innan jag såg Justins ansikte. Jag gick snabbt fram till honom. När jag stod framför honom log jag stort och sa hej.
Han kollade tveksammt mot mig innan han nickade.
"Justin Bieber!" sa han och räckte fram sin hand. Förvirrat tog jag tag i den och la lite hår bakom örat. Det vr då jag kom på det, jag var Vegas. Inte Vanessa.
"Vegas..." svarade jag generat. Snabbt ursäktade jag mig och halvsprang upp igen.
"Bra jobbat tjejen, bra jobbat." muttrade jag för mig själv.
Den nästan folktumma gatan... ♥
Jag slängde ner resväskan på golvet, jag kollade in i garderoben och drog ut lite kläder. Några BH:ar, trosor ett par tröjor och byxor. Vi skulle visst bara vara borta i tre-frya dagar. Men man vet aldrig vad som kommer hända när man är i Europa. Det är alltid lika kul där.
Med en sista blick i väskan log jag snett och gav ifrån mig en liten suck. Imorgon bär det av till Frankrike med Justin Bieber. Tanken hade jag avfärdat som smuts för några veckor sedan, men nu när jag har lärt känna Justin mer än vad jag någosnsin trott är han inte så dålig som jag trodde från början.
Glatt slog jag igen ocket till väskan och hoppade ur mitt rum. Jag riktade stegen mot köket, jag hörde mamma prata i telefon - kanske med någon kompis eller något annat tråkigt som absolut inte intresserar mig.
Jag tog fram tassimo-maskinen och satte in kapslarna - en mjölk och en varm choklad - medan den fixade chokladen tog jag ut sprutgrädden ur kylen och marshmellows från skafferiet.
En lagom stor kopp i förgen röd hamnade chokladen i. Nöjd över min varma dryck satte jag mig framför tv:en där filmen "John Tuck must die" spelades.
Inte världens längsta del, mn nästa del som kommer komma vara mycket längre!
Puss.
"Jag bara önskar att han vinner på Lördag på NRJ Awards! Jag bara måste stanna uppe och kolla på det! Han kommer säkert vara sjukt snygg, och han har inte sagt vem han kommer ha med sig. Men jag slåtr vad om att hon kommer vara vacker - han har ju så bra smak när det gäller tjejer!" babblade Lovisa på. Jag skrattade nervöst till innan jag snabbt drog upp min mobil ur fickan för att inte lyssna mer på dem.
"Så jag kommer att vara på galan, men bara inte åka med er till Frankrike!" sa jag och slog ihop min händer - stolt över min plan. Mamma och Lindsey kollade förvånat på mig innan de nickade stumt.
Jag skrattade åt deras miner innan jag skakade huvudet för mig själv medan jag tog upp mobilen ur jeansfickan. Snabbt smsade jag Justin.
"Imorgon, kan inte längta mer än vad jag gör! :) "
Han hade smsat mig nästan dygnet runt med förbredelser inför 'den stora kvällen' vilket jag måste komma på ett sätt på så jag inte behöver vara Vanessa där, för jag måste vara Vegas.
Tankarna for runt i huvudet, jag suckade irriterat till och hoppade näsan upp från stolen och gick fram till fönstret för att kolla ut mot den folktumma gatan. Eller nästan folktumma gatan.
Jag ursäktade mig för mamma och Lindsey och halvsprang ner för de två trapporna som ledde till receptionen. Jag kollade runt innan jag såg Justins ansikte. Jag gick snabbt fram till honom. När jag stod framför honom log jag stort och sa hej.
Han kollade tveksammt mot mig innan han nickade.
"Justin Bieber!" sa han och räckte fram sin hand. Förvirrat tog jag tag i den och la lite hår bakom örat. Det vr då jag kom på det, jag var Vegas. Inte Vanessa.
"Vegas..." svarade jag generat. Snabbt ursäktade jag mig och halvsprang upp igen.
"Bra jobbat tjejen, bra jobbat." muttrade jag för mig själv.
Den nästan folktumma gatan... ♥
Jag slängde ner resväskan på golvet, jag kollade in i garderoben och drog ut lite kläder. Några BH:ar, trosor ett par tröjor och byxor. Vi skulle visst bara vara borta i tre-frya dagar. Men man vet aldrig vad som kommer hända när man är i Europa. Det är alltid lika kul där.
Med en sista blick i väskan log jag snett och gav ifrån mig en liten suck. Imorgon bär det av till Frankrike med Justin Bieber. Tanken hade jag avfärdat som smuts för några veckor sedan, men nu när jag har lärt känna Justin mer än vad jag någosnsin trott är han inte så dålig som jag trodde från början.
Glatt slog jag igen ocket till väskan och hoppade ur mitt rum. Jag riktade stegen mot köket, jag hörde mamma prata i telefon - kanske med någon kompis eller något annat tråkigt som absolut inte intresserar mig.
Jag tog fram tassimo-maskinen och satte in kapslarna - en mjölk och en varm choklad - medan den fixade chokladen tog jag ut sprutgrädden ur kylen och marshmellows från skafferiet.
En lagom stor kopp i förgen röd hamnade chokladen i. Nöjd över min varma dryck satte jag mig framför tv:en där filmen "John Tuck must die" spelades.
Inte världens längsta del, mn nästa del som kommer komma vara mycket längre!
Puss.
Trackback
